Idag är det tre av mina prioriterade frågor som står i fokus i debatten. Först integritetsfrågorna där Lena rapporterar från Bryssel om bl.a Hadopi 2.0 och Annie signalerar att det kan vara något på gång även i riksdagen. I likhet med Mikael , Gun , Lake, Mark och Mary m.fl. vill jag dock i första hand se mer handling och mindre prat i dessa frågor. Att ingenting blir bättre av att vi låter Sahlin och Bodström hantera integritetsfrågorna är vi dock rörande ense om vilket även Kerstin Lundgren varit inne på. För egen del så håller jag fast vid det politiska manifest jag tidigare presenterat som plattform för min riksdagskandidatur i valet 2010. Och som jag tidigare skrivt på Annies blogg:
"Att massövervakning behövs för att motverka terrorism och grov brottslighet brukar vara det argument som används men såvitt jag vet finns inte något empiriskt stöd för detta - snarare är det nog tvärtom att de undersökningar som finns visar att massövervakning INTE fungerar…"
Som ett ytterligare tillägg kan dock sägas att massövervakning inte fungerar för att motverka terrorism och grov brottslighet men det är klart att informationen man användas för andra syften som Indect, Stockholmsprogram , åsiktsregister m.m. Detta är en skrämmande tanke som jag lyfte vid mitt anförande vid Freedom Not Fear.
Vid sidan av den ständigt pågående integritetsdebatten kommer idag Stockholmscenterns Per Ankersjö dessutom med ett utspel på SvD Brännpunkt som återigen visar skillnaden mellan Centerpartiets mer framåtsyftande, teknik- och tillväxtvänliga miljöpolitik och miljövänsterns moraliserande förbudspolitik. Även Karl och Johan kommenterar detta.
I grunden gillar jag verkligen Miljöpartiet och det engagemang och positiva kraft de tillför miljödebatten - tyvärr så har dock många ledande miljöpartister en närmast socialistisk och planekonomisk syn på hur man bedriver en effektiv miljöpolitik vilket i sig är ett allvarligt miljöhot. Det är endast genom att dra nytta av marknadsekonomins drivkrafter som vi kan skapa en långsiktigt hållbar miljöpolitik - vi måste jobba med företagen och konsumeterna och skapa incitament för att göra goda miljöval detta är en mycket mer effektiv strategi än den negativa förbudspolitik som miljövänstern förespråkar. Jag berörde även detta i mitt senaste ersättaryttande Kungsholmens stadsdelsnämnd när vi diskuterade Stockholms stads strategi för elbilar och laddhybrider där jag bl.a. sade följande:
"En fungerande infrastruktur för elfordon är nödvändigt för att skapa marknadsförutsättningar och främja en god ekonomisk tillväxt inom ett från miljösynpunkt prioriterat område. Genom ett tydligt regelverk och en långsiktig strategi när det gäller satsningar på infrastruktur kan vi som politiker underlätta för enskilda personer att göra goda miljöval – vilket i detta konkreta fall kan vara att välja en bil med elhybridmotor istället för en bil med vanlig förbränningsmotor. Det är endast genom att på detta sätt dra nytta marknadsekonomins drivkrafter och underlätta för enskilda personer att göra goda miljöval som vi kan åstadkomma den typ av konsumtionsförändringar som är nödvändiga för att i tid lösa dagens och framtidens miljöproblem. "
När det gäller integrationsfrågorna har Dilsa Demirbag-Sten ett läsvärt inlägg på DN-opinion som lyfter frågan om vilka religiösa yttringar som skall vara ok i en modernt liberalt samhälle. Dett är en viktig ideologisk fråga som kräver stor tydlighet och vi måste stå fast vid uppfattningen att våra liberala värden om den enskilde individens rätt alltid måste gå före olika religiösa påbud. Som jag tidigage skrivit på Newsmill behövs ett ökat individperspektiv i den svenska integrationsdebatten. För mig är det en självklarhet att religiösa traditioner ibland tvingas vika för mer grundläggande värden. Huruvida en viss religiös klädsel är ett fritt val eller ett tvång kan givetvis alltid diskuteras men att en person som arbetar som lärare måste acceptera att eleverna ser hans eller hennes ansikte framstår som en självklarhet.
Gårdagens integrationspolitiska inlägg av Hanne Kjöller i DN har även kommenterats på bloggen för Centerpartiets integrationsnätverk och jag ställer mig frågande till de slutsatser hon drar och i dagens SvD har jag tillsammans med Helen Törnqvist och Pontus Löfstrand ett debattinlägg där vi kritiserar den kulturella blindhet som finns inom svensk asylprövning och som riskerar att leda fram till felaktiga beslut. Detta är en fråga som jag tidigare skrivit om på SVT-opinion och då kritiserat bevekelsegrunderna för den svenska asylpolitiken.
