Med anledning av att jag kommer att tala för Centeruppropets räkning vid integritetsdemonstrationen i Humlegården nu på onsdag så har jag givetvis läst på om Stockholmsprogrammet insett att man nog har goda möjligheter att påverka innehållet i detta om man bara har den politiska viljan...
En viktig fråga är då att inom ramen för Stockholmsprogrammet våga ifrågasätta om den inslagna vägen verkligen är det bästa aternativet för att uppnå de syften som man säger sig vilja nå? Jag är inte så säker på detta. Som jag tidigare skrivit på Håkans blogg och min diskussion med Johan Linander så behövs ett mycket bättre beslutsunderlag när det gäller många av de förslag på utökad övervakning som finns i Stockholmsprogrammet. Vad finns det för stöd för påståendet att ökad övervakning verkligen kommer att fungera för att avvärja terrorhot etc. En intressant kongressrapport från USA är denna som ifrågasätter massövervakningens effektivitet. Borde man inte börja med att utreda om tekniken fungerar innan man inför oerhört kostsamma system som innebär allvarliga kränkningar av vårt privatliv? Detta är en fråga väl värd att lyfta av den svenska regeringen under förhandlingarna om Stockholmsprogrammet.
Givetvis kan det finnas goda skäl att inom ramen för Stockholmsprogrammet “utveckla det rättsliga samarbetet” frågan är dock HUR man tänker göra detta och VAD detta innebär? Som jag ser det finns det en överhängande risk för att Stockholmsprogrammet endast kommer att bli en fortsättning på den överakningsvåg som just nu sköljer över oss utan att våra folkvalda vill eller orkar reagera och begära ordentliga beslutsunderlag. Återigen måste vi ställa frågan - Vilket vetenskapligt stöd finns egentligen för att massövervakning fungerar? Massövervakning är enligt mig både ideologiskt och ekonomiskt vansinne - men det vore intressant om övervakningsförespråkarna åtminstone kunde försöka visa upp någon form av stöd för att deras förslag verkligen fungerar. Det är väl inte för mycket begärt? Eller varför inte direkt välja ett annat angreppssätt och inse att vi valt fel väg och ta detta tillfälle att göra en omstart. En omstart där vi gör vad vi borde gjort redan från början - vi tar fasta på de konventioner som finns till skydd för den enskildes rättigheter, privatliv och integritet och och ställer oss frågan hur Sverige och EU på bästa sätt kan skydda medborgarnas integritet från intrång från såväl stater som enskilda, organisationer och företag. Syftet att motverka terrorism och annan internationell brottslighet bör inte ställas mot skyddet för den enskildes integritet - det finns nämligen inget motstridigt syfte i detta, tvärtom. Vad som dock bör ifrågasättas är de metoder som man valt.
Det jag önskar av våra företrädare i riksdag och regering är därför föjande:
- Låt oss ta tillfället i akt att ge Stockholmsprogrammet ett helt annat fokus och innehåll.
- Låt Stockholmsprogrammet bli en vändpunkt för den våg av övervakning som nu sköljer över oss.
- Låt oss stå upp för våra liberala värderingar och värna det öppna samhället genom att omforma Stockholmsprogrammet till något som vi kan vara stolta över.
Välkomna till Humlegården i Stockholm nu på onsdag den 15/7 klockan 17-21
Läs mer på: Centeruppropet, NSM, Expressen, Falkvinge, Hax, Opassande, Erik Hultin m.fl.
Uppdatering 090714 (02:00): Läs även denna ledare i Aftonbladet som manar till kamp för rättssäkerheten, tur då att just ökad rättssäkerhet står högt på agendan enligt den officiella informationsbroschyren om Stockholmsprogrammet...
