Så lite tid och så många viktiga frågor att blogga om kring Annies utspel om arbetsrätten och en välbehövlig LAS-debatt, kring integritetsfrågorna där ett flertal centerbloggar är aktiva för att föra debatten vidare inom partiet, kring sossarnas massiva desinformation för att odla pensionärernas missnöje och även pågående partiledardebatt där utrikespolitiken visa på ännu en tydlig spricka inom vänsteroppositionen där man nu inte heller är ense om strekjkrätten. Se även DN-debatt 1 och 2 kring olika sätt att hantera pågående finanskris, genom att satsa pengar man inte har eller att göra tydliga prioriteringar med de medel som finns.
Bland allt detta vill jag då särskilt puffa för en artikel i dagens DN som visar på hur en tydligare anspassning till den enskilde elevens behov underlättar integrationen och bättre förmår att ta tillvara enskilda elevers vilja och drivkraft. Inom det svenska samhället borde vi generellt sätt bli mycket bättre på att se möjligheter och ge den enskilde individen möjligheter att utvecklas. Förhoppningsvis så är vi dock på rätt väg bort från ett samhälle med avundsjukan som främsta kännetecken och med jantelagen som måttstock. Att inte kunna glädjas åt andra som lyckas eller får det bättre utan att då genast definera detta i termer av orättvisa är nog i många avseenden typiskt svenskt. Men något håller så sakteliga på att hända och jag hoppas att detta värderingsskifte kommer att kunna fortsätta även efter valet 2010.
